loading...

Historien om Emmas lilla bod

Detta är historien om hur Emmas lilla bod blev till. 

När jag gick sista året på gymnasiet så skulle jag välja ett projektarbete i skolan,  jag hade i princip min ide spikad och klar. Jag ville göra något med blommor och trädgård,  som är två av mina absolut största intressen.
Så jag gick till min lärare och berättade för honom om min idè.  
Då frågade min lärare om jag var duktig på detta, med blommer och så?
- Nja, svarade jag men rätt så duktig är jag allt. Jag har ju gått en kurs!
- Ja men då får du inte göra detta, svarade läraren.  Meningen med projektarbetet är att man ska lära sig någonting nytt! Något man inte redan är bra på. 
 

Så jag började fundera. Vad skulle jag nu kunna tänka mig att göra för något? 

Tiden gick och dagen kom då man skulle bestämma sig för vad man skulle göra. Hela klassen samlades i klassrumet och läraren började gå igenom en efter en och frågade vad denne hade för planer på projektarbete.  Vi var var ganska många i min klass och jag satt ganska långt bak. Men jag funderade och funderade men kunde inte komma på vad jag skulle ängna mina 100 poäng åt. 
Så blev det min tur att bli utfrågad. 

- Emma, vad har du planer på projektarbete, undrade läraren
- Jag vet inte, svarade jag.
- Bygg ett växthus då, sa läraren.

På bussresan vägen hem den dagen for tankarna runt i huvudet. Bygga ett växthus? Hur gör man det? Vad skulle mina föräldrar säga?

Framåt kvällen senare när vi sitter vid köksbordet bestämmer jag mig för att fråga.
- Får jag bygga ett växthus i projektarbete?
Mina föräldrar stirrar på varandra ett tag innan de säger, 
- Ja, det får du väll. 

Dagen efter började jag leta matreal hemma på gården, söka i böcker på biblioteket och googla på internet efter ideèr och inspration. Ju mer jag hittade om växthus desto roligare blev hela arbetet. Jag började sakta men säkert skissa upp en ritning på hur huset skulle se ut. Letade också på internett hur och var man fick bygga huset.  Jag läste på om lagar, regler och på vad som gällde när man ska bygga hemma på en lantbruksfastighet. 

Jag frågade även min morfar som är en gammal pensionerad snickare om han hade tid och lust att hjälpa mig? Och det hade han. 
- Ge mig bara lite ritningar så kör vi igång, svarade morfar. 
Så jag visade honom mina redan skissade ritningar, problemet med dessa ritningar var bara att de saknade ordentliga mått. Men det var inget som stoppade oss, vi började byggga ändå. 

Fredagen den 7 Januari 2012 började vi bygga grunden till huset, som består av fyra st telefonstolpar.  På dessa runda stolpar spikades det senare fast fyra st reglar så att grunden skulle få en plan yta. 

Sen hände det inte så mycket mer på ett tag då vädret inte tillät en att vara ute och jobba. Så jag passade på att måla brädor, fönster och dörren i ett varmt garage under tiden. Men den 20 februari restes äntligen väggarna till huset och hela arbetet drog igång på riktigt.

Mycket blod svett och tårar har det runnit under tidens gång. Det var inte det allra enklaste att bygga hus samtidigt som man gick i skolan och endast tjänade ett studiebidrag i månaden. Men både mycket hjälp och mycket matrial  har jag fått under arbetets tid. 

Huset är en idag fortfarande inte riktigt 100% färdigt, Jag bygger på det när jag får tid och pengar över. Senaste avslutande projektet var att täta alla fönster ordentligt för att spara så mycket värme som möjligt. Men jag tror inte huset kommer bli färdigt, orsaken till det? Ja varje vår flyttar det in minst en fågelfamilj under taket, så då har jag beslutat att inte spika för några brädor. Ser kanske inte så snyggt ut om man står utanför och kickar upp mot taket. Men det gör inget, det är nämligen så otroligt mysigt att få dela min bod med dessa ursöta fågelgrannar. 

Så avslutningsvis. Lärde jag mig något? 
Ja, det kan man nog säga. Min morfar blev så imponerad av mig att han har börjat tjata på mig att jag ska jobba som snickare! Inget jag har planer på just nu, men kanske jag funderar på det i framtiden. Man vet ju aldrig!

Läraren som gav mig idèn om att bygga ett växthus har än så länge inte varit hemma och sett det, men när betyget väl skulle sättas betyg på så bjöd jag hem ett gäng klasskamrater och två andra lärare och körde en liten redovisning. Resultatet av den föreläsningen var att den ena läraren säger till mig att detta var det tydligaste MVG han någonsin gett ut som lärare.